På väg från släktfesten

 

Idag har vi varit på släktträff ute vid sommarstugan. Det blev bad,grillning och blåbärsplockning. Det är alltid trevligt att träffa släkten, och bara känna att man hör till på ett självklart sätt. Jag känner mig lite vilsen i livet förövrigt och då är det skönt att någonting är som det alltid har varit och alltid kommer att vara.

Kvinna bränd på bål i Nepal

En kvinna i Nepal blev bränd på bål misstänkt för häxeri. Så otroligt obehagligt, det känns som att historien upprepar sig oavbrutet och nu är vi tydligen tillbaka på 1500- talet.

Kurrehelg

I helgen har Eilie haft med sig en kompis hem som bott hos oss och deltagit i diverse aktiviteter. Denna kamrat är ca 1 dm hög och ganska tystlåten, han (hon enligt Eilie) har en burrig svans och ett lite lömskt ansiktsuttryck som är relativt oförändrat oberoende av situation. Han heter Kurre och bor i en liten låda.
Under helgen hos oss har han fått vidgade vyer,han har lärt sig att spela piano, han har besökt en loppis, varit på grillkväll, följt med och kollat när Eilie red, åkt karusell och lilleputtetåg, klappat Måns, varit hos Eilies mormor där han fick åka på flaket till trehjulingen och mysa i hängmattan. Han var helt enkelt med på allt.

Ångesten över att tappa bort den lille lymmeln drog tyvärr ner stämningen lite. Jag tror att jag kan ha utropat:   "- Men var är Kurre?!" gissningsvis 50 gånger mellan torsdag till söndag. Med andra ord var det lite av en lättnad att återlämna honom till hans mamma och pappa, som bor på dagis, på måndag morgon.

Med Kurre följde även en bok där man skulle sätta in bilder på vad Kurre och barnet (denna gång Eilie) varit med om och skriva om helgen, ganska trevlig idé men även det ganska stressande. Jag menar tänk om man inte har någon skrivare, eller om man faktiskt inte gjort någonting under helgen och alla andra barn som har haft Kurre hat gjort massor.
Ja det är en svår balansgång det där med vandringsgosedjur.

Att känna sig i balans

Min pappa sa en gång för några år sedan när jag precis hade börjat arbeta som kontaktperson att han trodde att det var ett bra jobb för mig, att jag passade att arbeta med ungdomar för att jag är lugn (ja det är sant han sa det) och för att jag kan skämta med dem. Jag har verkligen tagit fasta på det han sa och de orden har betytt mycket för mig när jag arbetat med ungdomar på olika sätt. Min humor är mitt vapen och att jag kan behålla lugnet i de flesta situationer som är arbetsrelaterade beror nog till stor del på att han implementerade det hos mig. Jag gjorde det till den jag skulle vara i arbetssituationer och det är ytterst fungerande.
Det arbete jag har fått nu har fått mig i balans, jag känner att jag är rätt person på rätt plats och att livet går i rätt riktning. Kursen jag läser känns relevant och intressant för att det för en gångs skull känns som att det vi lär oss kan vara användbart i arbetslivet.

Kalasbarn

Igår var det min födelsedag och jag blev ordentligt uppvaktad och bortskämd. De flesta av mina finingar var här och en del kommer en annan dag. Jag är fortfarande som en femåring när det kommer till min födelsedag, och ja mamma det är du som har gjort att det blivit så och jag älskar dig för det.
Tack till er alla som uppvaktat mig på olika sätt!

Himlarns nöjd

Jag är himla nöjd med hur utseendet blev här. Böckerna i bakgrunden passar ju perfa, de definierar liksom mig och hur mitt liv kretsat kring böcker senaste åren med pluggande.
Jag är medveten om att min blogg har varit en aning negativ på senaste tiden, jag är även medveten om att det inte är så festlich att läsa. Men det här är min blogg, här ventilerar jag mina känslor.

Jag ska...

Ja jag ska fixa utseendet här på bloggen. Har bara inte haft tid. Får kanske en minut över ikväll, hoppas det. Martin skall lära mig hur man gör så där snygga collage som Eline alltid har.

Fösleda

Vad är det för dag idag? vad är det för dag idag? jo det är ingen vanlig dag, för det är Allans födelsedag. Hurra, hurra, hurra!
Grattis Allan på 1 års dagen. Vi ser fram emot att träffa dig på lördag.

Till salu!

Helt underbar unghäst!
Billie Jean
 f 2009
e: Cartier ue: Cortez

si så där ja

Efter en stund i badet kom jag fram till att nu får det vara nog med det eviga självömkandet. Jag är stark, stolt, vacker och en förbannat bra mamma, fru och vän.
Så härmed tänker jag så gott jag kan skita i dem som skiter i mig och ständigt komma ihåg att ingen annan än jag kan forma mitt liv och mina val.

London, sweet London

Vi är ju hemma nu, har ju varit det ett tag om jag skall vara ärlig. Men jag har inte haft tid att lägga in bilder förrän nu, eller om igen om jag skall vara ärlig så förhåller det sig som så att Martin måste hjälpa mig, och han har inte haft möjlighet förrän nu.

Resan har varit härlig, vi gjorde precis det vi hade lust med och var så där härligt impulsiva som man skall när man är ute och reser. Bland annat åkte vi Tuk - tuk och höll på att dö, fin adrenalin kick må jag säga. Vi bodde på ett backpackerställe som i sin utformning var en blandning av Kvinnofängelset och en lite mer öppen anstalt i Sverige. På det hela taget ett väldigt institutionellt intryck. Trasiga toaletter och fönster utan glas bjöds det på, och allt man gjorde gav straff i form av en "fee", typ: "dör ni i den livsfarliga hissen och ert blod skvätter på väggarna blir det en fee på 50 pund, kommer det dessutom hjärnsubstans på väggen blir det en extra fee på 100 pund". Härligt ställe helt enkelt.

Dagen efter gjorde åkte vi till Camden och gick därefter till Euston och fixade ett boende på ett underbart hotell. Det kostade bara 30 kronor mer per person och natt än det andra hemska stället, så vi var helnöjda.
Vi drack försvarliga mängder öl varje kväll och umgicks med Lena och Annika, galet kul hade vi! Lena råkade få med Annikas hemnycklar till Dublin så Annika fick sova på vårt hotell, vilket resulterade i tillsägelse från de i receptionen, då vi skrattade för högt mitt i natten.

Vi fick ett favoritfik som hade det perfekta läget precis utanför hotellet. Costa heter det och är en budgetvariant av Starbucks. Rekommenderar! Finns i de flesta storstäder som jag förstod det.


Sista dagen var vi på London Dungeons och blev alldeles lagom uppskrämda, de hade 4d bio bland annat.

Självfallet har vi även shoppat, det blev både vintage och Camden market samt presenter till de här hemma.
 

Okej bara för att jag vet att ni vill se morgonrocken

Ett originellt "dagens outfit" inlägg

Det originellt i och med att ni får använda er egna utsökta fantasi.
Jag bär en fantastisk morgonrock i fleece, som är fotvidd och vinröd. Förövrigt bär jag ingenting utan det är födelsedagsklädsel under, väldigt casual väldigt nybadat.

Klädseln som burits under dagen har bestått av ett par svarta byxor som är de enda jag får på mig nuförtiden. Byxorna var så fulla i katthår att det egentligen inte syntes någon skillnad när jag hade dem på eftersom mina ben under är ganska håriga de med. Till dessa bars ett långt svart linne och en kort blommig tröja som jag fått av mamma. Eilie älskade den blommiga tröjan, hon sa "- Åh har du deeen fina tröjan". Till saken hör att hon aldrig har sett den förut men uppenbarligen fann hon den fantastisk. Jag har när jag vistats utomhus haft ett par ballerinatofflor på fötterna eftersom jag hade glömt mina skor i bilen.
Jag har helt enkelt varit lite av en modeikon hela dagen.

Veckan som gått

Händelserik vecka. Äntligen har Vera, Kerstin, Maria, Björkstrand äntrat världen. Hon är en gullig liten knubbe som redan har tagit sin omgivning med storm. Grattis Linn, Jimmy och Vera till er nya familj.
Samtidigt är det ju svårt att bestämma sig för vad som är viktigast för mig personligen, att Kronprinsessan fått barn eller att min bästa kompis fått barn, svårt val...

En egen liten täppa

Jag börjar känna att jag vill att vi skall ha ett eget hus igen. Jag vill ha ett ställe där vi kan ha ett trädgårdsland, ett uthus med drejskiva, ett ställe där Eilie kan bygga kojor. Jag vill att vi ska ha två kor och kanske en lite häst till Eilie. Ett tag försvann dessa drömmar helt, jag kände mig bekväm med att bo i lägenhet och inte behöva bekymra mig över någonting. Men nu känns det härligt att tänka på att klippa gräs, hugga ved, måla lister och liksom rå om oss själva.
Hur känner ni för det här med eget hus?

Tv- serier

Jag har ett gäng tv -serier som jag kollar på slaviskt. Dessa skall jag nu rada upp och ge en kort presentation. Vem vet kanske blir ni sugna på att följa dem lika slaviskt som mig. De är helt utan inbördes ordning, för då skulle Game of thrones ha varit överst.

The Walking dead handlar om en grupp människor och deras kamp för överlevnad i en värld som tagits över av... ja levande döda. Det handlar även om vänskap och att hitta glädje, lycka och samhörighet när man minst anar. Men framförallt är det blod, spänning och ond bråd död.

Vampire diaries är nu inne på säsong 3 och det händer mer än någonsin. Seriens huvudtema är: Alla älskar flicka, flicka förvirrad, vem ska hon välja. I serien förekommer vampyrer och varulvar. Dock är de lika vanliga, om inte vanligare, som oss icke blodsugare i staden där detta utspelas. Men det är en del invecklade historier som ändå håller storyn vid liv.

Dubbelliv. "What the fuck! det är ju en barn serie" tänker ni nu. Det må så vara hänt, men jag mår bra av den. Det är sommar, det är ung kärlek, förvirring och en familjesammansättning som känns nutida. För mig är det helt enkelt igenkänningsunderhållning och nostalgi.

Ponnyakuten. Ytterligare en serie ni kan hitta på svt play barn. Det handlar om ett gäng barn som har turen att ha fått sig en häst. De har dock även oturen att ha en problemhäst. De får under två veckor bo hemma hos Tobbe och får intensiv experthjälp. Väldigt lärorikt och kul. Det är vackra miljöer och det är roligt att se hur hästarna och barnen utvecklas.

Top model Sverige. Ja...vad kan jag säga. Det är alltid kul att se lite flärd. Sedan blir det ju i princip parodi då Isabella står och säger prick samma saker som Tyra Banks säger, vilket såklart bjuder till skratt. Det är även intressant ur ett psykologiskt perspektiv att se hur sådanna här expriment påverkar människor.

Once upon a time. Helt underbar! Sagans värld blandas med verkligheten. Bröderna Grimms folksagor får en lite ny tappning. Modernt, snyggt, meddragande och beroendeframkallande.

Game of thrones. Nu hamnade den tyvärr sist, det här är min absoluta favoritserie. Den har nu uppehåll i U.S.A, jag har då passat på att läsa böckerna som serien är baserad på. Dock bara till bok 3 av 6 eftersom de resterande ännu inte är översatta, bokserien heter Sagan om is och eld. Det handlar om krig, svek, hämnd, släktfejder, makt och lite lite kärlek, men inte så det stör.

 

Lite rö´vin kanske?

Ja det är sant, det är jag som är hon som föreslog för Gudrun Schyman att vi skulle dricka rödvin ihop. Till mitt försvar bör sägas att det var Gurun som först föreslog att vi skulle dra ihop lite folk i Kumla till en (typ) FI : träff och sa att vi då kunde tjoa och tjimma. Vem tänker inte på rödvin då va? Just det!
Men självklart blir jag röd högt över öronen varje gång jag påminns om det.

Rolig unge

Eilie höll på och talade om för Martin idag vad han fick och inte fick säga, exempelvis: "- pappa säg lejonunge, du får inte säga unge". Då ska man alltså bara säga lejon, ja ni fattar. Efter en stund ville Martin inte vara med längre, då sa Eilie: " - men pappa jag retas ju bara". Nu på kvällen när det var dags för tandborstning efter allt fredagsmys sa hon " - höru vi struntar i det" och drog täcket över huvudet. Några gaddar blev dock borstade med lite skojande får man igenom det mesta med Eilie, om hon inte är riktigt arg och har hopknipna ögonbryn och morrar " - nu är jag arg på dig" för då får man ta det varligt.

Blond?

Jag funderar på att avfärga mitt hår och försöka göra det riktigt blont. Vad tror ni? Tänkte att slutresultatet skulle bli så här, kommer kanske ta ett halvår. Frågorna är främst, passar jag i det? samt är det värt det?

Always

Always ultra så jäkla bra för dem med blå mens. Vad ska jag köpa då? Min mens är ju röd...

Hen =hin håle?

D.N skriver om hur svårt barn har att acceptera ordet Hen. Jag anser det snarare vara så att vuxna har svårt att acceptera Hen som pronomen. Varför skulle barn som lär sig nya ord varje dag känna att just Hen är ett ord som de inte riktigt greppar? Barn lär sig språkets betydelse oavbrutet, de lär sig att samma ord kan ha flera betydelser (homonymer).De lär sig att olika ord kan betyda samma sak (synonymer) och de lär sig vad orden de säger får för bemötande. Varför skulle ett nytt ord vara svårt för dem att greppa? Låter totalt orimligt. Att folk är rädda och oroliga för att genuspedagogiken på något sätt skall förgifta förskolor och skolor,är skrämmande i sig.

En annan synvinkel på detta med hen kommer från socionomen  Elise Claeson, jag måste nu säga att hon är debattör och socionom, enkom, ingen forskare. Hon menar att:

"– Man vet att barn får sin könsuppfattning väldigt tidigt. Flickor får sin prinsessperiod i 4-6 årsåldern, och alla tycker det är hemskt, men det är en fas. Pojkar har en motsvarande fas där de upptäcker att de har ett kön. Det går över och är inget som hänger kvar hela livet.

– Psykologiskt är det här något som alla barn går igenom för att känna att man är ett kön, och inget mittemellan. Att då gå in säga att man ska vara ett neutrum, ett ”hen”, är inget bra. Det gör barn förvirrade".

Ännu en gång ett litet missförstånd angående vad genuspedagogik innebär. Ingen skall förneka något kön. Barn skall helt enkelt slippa påtryckningar utifrån angående vad som hör till just deras kön. Det finns ingenting som visar att flickor respektive pojkar är på ett visst eller har speciella behov avhängigt av deras kön. Det finns pojkar som även de genomgården så kallade "prinsessfasen" men de får snabbt veta att det inte är okej.

Klänning är ett laddat klädesplagg, fullt av värdeladdning.

Hur som helst så är det ju ingen som skall kalla ett barn för hen, det är underligt att det är en fråga som ens är omdebatterad, som att en pedagog på dagis skulle säga: "- Gå och lek med Gustav, hen vill leka med dig". Och där sitter lille Gustav och känner att" herregud vem är jag? jag är ju bara en snopp, jag känner mig så identitetslös nu".Nej det är inte tanken och om så vore så är barn inte dumma i huvudet de vet vilka de är utan att ständigt bli könade.

Det är när man inte vet vad någon har för kön som hen skall användas, jäkligt praktiskt om ni tänker efter. Istället för att säga den (som är opersonligt) eller han eller hon säger man helt enkelt Hen. Tada! inte svårare än så.

 Inga barn kommer att lida men av det.Men vuxna sliter sitt hår och tänker herregud ett ord till? va fan!! Har vi inte tillräckligt med ord i svenskan? sedan kanske man känner sig lite myspatriotisk och anser att svenska är världens bästa språk och här ska vi inte influeras av andra språk som varken har han eller hon i språket, vad är det för fasoner. Ska det vara på det viset. Nej det var bättre förr.

Och du Claeson bara så du vet så är "hen" snarare ett utrum eftersom "man"snarare är en hen, men det var bara en parentes.

Här varé Rombilder

Lite så här

Lite så här känns det att inte veta var man har folk.
Att folk plötsligt är sura över saker eller kommer med jävligt onödiga kommentarer. Jag säger bara varsågoda, kanske ni "brougt it on yourselfe!" Ni kanske förtjänar det ni får och kanske jag gör det också, med den lilla skillnaden att jag alltid talar om för folk om jag är ledsen eller besviken på dem. Jag håller mig inte borta, eller säger bajsnödiga saker för att må lite bättre själv.
Fast det kanske var en lögn, för detta är ju lite bajsnödigt av mig.

Den största skräcken

Den största skräcken som alla föräldrar bär på är att någonting ont skall drabba deras barn. Den är en sådan överväldigande skräck så att den är ogreppbar. Det går liksom inte ens att tänka på utan att få frossbrytning,  det finns inte på kartan att ens ättelägg skall fara illa på något sätt.
Ändå händer det, och man står maktlös. Det är små saker som feber och förkylningar och narig hud som inte vill ge med sig. Och det är större saker som att de blir utanför på dagis eller får en oförtjänt tillsägelse av någon annan vuxen när man inte är närvarande.

Ibland är man själv skyldig till att det lilla barnet far illa, genom att man har sovit dåligt och inte ger barnet den uppmärksamhet som det vill ha eller att man har kort stubin och säger till med onödigt skarp stämma. Det är det som jag mår sämst över, att jag känner att jag är delaktig i att mitt barn känner sig oviktig eller fel. Men det är ofrånkomligt, föräldrar är människor, människor med krav på sig att försörja sitt barn, verka för ett fungerande samhälle och ca 1000 andra krav. Dessa krav gör att det är svårt att vara den där perfekta föräldern som man tänkte sig att man skulle vara, den som tålmodigt tar emot sparkar och slag av sitt barn, som ler mjukt mot barnet när det skriker på restaurang, den som alltid är 100% närvarande, den som planerar och organiserar perfekt och varje dag lagar mat som är så god och näringsrik att kostrådgivare häpnar. Men jag räcker inte till, jag känner det hela tiden, jag räcker inte till.
Men på något sätt är jag ändå nöjd med mig själv som förälder. Jag ler nog snarare psykopatiskt när mitt barn skriker på restaurang, jag blir ilsk när hon slår mig, jag är närvarande 50% av tiden och ger allt jag orkar då, jag lagar skräpmat ibland och det händer att vi äter på skräpställen. Men jag är den bästa mamman jag kan vara till mitt barn. Därför är jag bra!

Ja men varför inte

Linn skickade det här frågeformuläret åt mitt håll, så jag ska svara efter bästa förmåga.

 1. Din mobiltelefon:
En Iphone 3

2. Din äkta hälft:
Martin, en trevlig man i sina bästa år. Med lagom mycket hull och ett gott temperament, kan ibland kring utfodring vara lite lynnig. Mycket bra på tekniska saker och håller mig nere på jorden på ett föredömligt sätt.

3. Ditt hår:
Är mahognyfärgat och börjar bli halvlångt. Upptäckte igår att min bena framtill börjar bli ganska bred...skräcksenario!

4. Det bästa du vet:
Självfallet min unge och att göra roliga saker med henne.
Men jag älskar även att lyckas med saker som jag inte trodde innan att jag skulle klara.
Jag älskar känslan av total frihet.
Jag älskar min man.
Jag älskar min mamma.
Jag älskar att koppla av med en bok och en kopp te och en chokladkaka sittandes  i sängen.
Jag älskar mina vänner och att prata i telefon.
 
5. Din dröm inatt:
Jag drömde att jag sov, nej just det var ju en dagdröm.


6. Din dröm/ditt mål:
Att bli färdig lärare så att jag kan hoppa på bibliotekarieutbildningen. Sedan vill jag samarbeta med skolor och motivera ungdomar att läsa mer skönlitteratur. jag skulle även vilja arbeta på ett bokförlag som förläggare, eller starta ett bokförlag med Li.

7. Rummet du är i:
.Är vårt pyssel/data/musik - rum.

8. Din hobby:
Ja då säger jag väl hästar, böcker och film då.

9. Din skräck:
Att dö ung.

10. Vill du vara om 6 år:
Färdigutbildad...
En bättre mamma.
Mer harmonisk.

11. Vart var du igår kväll:
Hemma.

12. Vad du inte är:
Feg.

13. En sak du önskar dig:
Lugn i själen.

14. Var du växte upp:
Kumla, Rala, Örebro.

15. Det sista du gjorde:
När då?

16. Dina kläder:
.Martins mysbyxor, som jag har lurat honom att tro att de är mina. En grå stickad tröja med fejk -mocka på armbågarna.

17. Din TV:
En Andersson platt - tv, 37 tum.

18. Ditt husdjur:
Måns, orange katt av hankön 8 bast.
Melinda, grå, svart och vit melerad katt av honkön, 8 bast.

19. Ditt humör:
Är väldigt labilt.

20. Saknar du någon:
Ja, Lena the one Jonsson som har valt att bosätta sig aplångt bort.

21. Din bil:
En silvergrå (färgen är ju viktig) Hyundai accent, 2000.

22. Något du inte har på dig:
Stringtrosor, ett plagg designat av djävulen.

23. Favoritaffär:
Heaven, men jag har bara råd att shoppa där en gång om året.
Till Eilie köper jag helst Me&I kläder.

24. Din sommar:
Var trevlig och mysig. Mycket barnrelaterade aktiviteter, som sig bör.

25. Älskar någon:
Ja självklart.

26. Favoritfärg:
Lila

27. När skrattade du senast:
För ca 2 minuter sedan.

28. När grät du senast:
Igår.

29. Jag skickar utmaningen vidare till:

Den som känner sig manad

All hjärnforskning visar att det är större skillnader inom kön, än mellan kön (Beteendevetaren Ingemar Gens 2012).


Krävs ingen ytterligare kommentar. Han säger det så perfekt och fulländat.

Så här känns livet ibland:

Sisyfos har trotsat den mäktige överguden Zeus. Som straff för sin hybris döms han till att rulla en tung sten uppför ett högt berg. För att klara uppgiften tvingas han använda alla sina krafter. När stenen knuffats upp på toppen av berget rullar den ner på andra sidan och Sisyfos får börja om från början.

P.S Nu blev det även klargjort vad han hette Li.Naken tycks han vara tvingad till att vara också. Fy fan!

Kärt barn har många namn

Tänkte nyss på att ordet smula har många betydelser. Sedan tänkte jag på textraden " jag tog en kula för dig och fick en smula tillbaks". Den blev plötsligt mer ekivok än den tidigare förefallit mig vara. Ska det vara så? Är det så det menas? Kära Bullen jag är tacksam för svar.