torsdag 13 oktober 2011
Ilskdag
Idag är jag lite halvilsk på det mesta. Lite irriterad på att känna mig som en jävla stalker, lite irriterad på att jag har blivit så in i bängen fet så att mina byxor skapar ett gäng muffinsveck över linningen, irriterad över mitt val av yrke och alla dessa värdelösa kurser!! Vad fan lär jag mig som jag kommer ha nytta av i mitt yrke? och varför är det nästan alltid jag som ringer och föreslår att det skall umgås? om ni inte vill umgås med mig så skit i det då! FAN!!!!! vad arg jag är idag.
Bloggar mobilt
Uj uj dessa moderniteter, blogga från mobilen. Lite bökigt är det att skriva med prinskorvsfingrar , men det går. Sov gött!
måndag 3 oktober 2011
Min förhoppning
Jag hoppas att alla som arbetar inom barnomsorg och skola har det här med sig:
(Utdrag ur läroplanen)
Jag hoppas att människor kan förstå att könet även skapas utifrån, det sociala könet. Men nu har jag skrivit så mycket kring det och låtit ovidkommande människor ta alltför mycket energi (eller ovidkommande var ett dåligt ord, ingen är ovidkommande. Människor som inte står mig nära låter bättre), så nu ska jag fokusera på viktigare saker. Typ min unge. Min roliga, spralliga, olydiga, näsvisa, pratglada, nyfikna lilla unge, som bara är som hon är och accepteras som hon är. Jag gör många val åt henne för det ser jag som mitt jobb som förälder, men när hon blir stor nog att göra fler egna val skall jag inte förbjuda henne någonting. Men jag är skräckslagen inför möjligheten att hon kommer att göra saker på ett visst sätt för att hon tror att det ska vara så.
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”
(Utdrag ur läroplanen)
Jag hoppas att människor kan förstå att könet även skapas utifrån, det sociala könet. Men nu har jag skrivit så mycket kring det och låtit ovidkommande människor ta alltför mycket energi (eller ovidkommande var ett dåligt ord, ingen är ovidkommande. Människor som inte står mig nära låter bättre), så nu ska jag fokusera på viktigare saker. Typ min unge. Min roliga, spralliga, olydiga, näsvisa, pratglada, nyfikna lilla unge, som bara är som hon är och accepteras som hon är. Jag gör många val åt henne för det ser jag som mitt jobb som förälder, men när hon blir stor nog att göra fler egna val skall jag inte förbjuda henne någonting. Men jag är skräckslagen inför möjligheten att hon kommer att göra saker på ett visst sätt för att hon tror att det ska vara så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)