Nu tänker jag gnälla lite här. Det kanske folk tycker att jag gör ofta men det tycker inte jag, så nu ska jag bannemejjen göra det, för det är skönt. Och det är här jag ventilerar mina tankar så det så.
Jag är en sådan som finns i folks periferi, jag finns liksom där med lite utanför inte oviktig men inte heller viktig (jag vet att det inte är så för dig mamma). Människor glömmer ofta bort att meddela mig om saker. Tex: jag bjuder några på middag, de tackar ja men dyker inte upp, hör heller inte av sig. Några ringer och säger att de kommer på fika, jag bakar, de ringer på kvällen och säger att de glömde, jag är en paj mättare men bra mycket tid fattigare. Möten med folk där de inte dykt upp eller informerat. Gånger jag ska vara barnvakt hemma hos mig men varken förälder eller barn dyker upp eller hör av sig. Jag är en sån som folk ringer till dagen efter eller senare på kvällen, eller en vecka senare eller inte alls.
Senast idag blev det två såna här händelser, en glömde att ringa och meddela om hur det blir imorgon, det skulle eventuellt hända en spännande grej enligt mig. den andra personen var det inte så blodigt med, men hon skulle komma hit med blommor idag (är färska idag)men kom inte. Folk tror nog inte att det är såhär eftersom jag tar så mycket plats (på alla sätt och vis)men så är det.
Nu menar jag absolut inte att jag på något sätt är någon som Patrick Swayze måste komma och dra upp och säga -Nobody puts Jennie in the corner!Det är bara det att jag tycker att jag blivit lite väl bortglömd av lite för många för att jag ska känna mig nöjd och tillfreds. Jag kan tänka mig replikeringen -Åh ska hon säga,alltid sen och virrig. Jo det är sant, men det är inte ofta jag glömmer helt (har hänt en gång på senaste tiden) och jag hör alltid av mig när jag blir sen, just för att jag inte vill att någon ska känna sig bortglömd. Måste även lägga till att de flesta som läser denna blogg inte hör till glömmarna, inte de som jag VET läser.
Så färdiggnällt!
5 kommentarer:
Det är ju klart skillnad på att råka bli sen och på att strunta i att dyka upp och inte ens höra av sig. Alla kan ju ha sådana dagar då de virrar till det för sig och missar sådant som var bestämt, men händer det gång på gång sänder det signaler om att man inte bryr sig värst mycket.
Jag glömde inte, jag tyckte att det var sent att ringa halv 1 på natten. Det blev inte som jag hade tänkt mig, och du är en av de viktigaste i mitt liv och det hoppas jag att du vet. Jag ber om ursäkt för om du tog det så, för det var inte alls meningen. Ibland blir det bara inte som man hade velat eller planerat.
Åh, jag tar åt mig. Vet att jag borde, för de där med middag och grejer.. verkligen ledsen.. varit ledig en dag denna veeckan och är väldigt vimsig! Ska bestämma en dag med Johan som passar och ringa dig sen..förlåt bönan!
Ps, sett schema på babyveckan, tänkte kopiera den åt dig, ska komma ihåg de imorrn!
Pusskram!
Men det var inte dig jag menade med middag Linda, det var Thomas.
Hej Jenniepennie! Du har överskriften"Varning gnäll!". Ursäkta dig aldrig när du är arg och kanske ledsen!!! Det är bra att du säger vad du känner och inte håller det inom dig. Att göra det tar mycket energi som du behöver på bättre grejer. Kramar, Mami.
Skicka en kommentar