Lelle gosingen

Våran lilla tjej blir allt mer en person för varje dag. Det växer fram en egen vilja och en personlighet. Hon lär sig nya saker hela tiden också.
Hon är mycket bestämd och har lagt sig till med ett gällt kort skri om hon inte får som hon vill. Hon skrattar och ler åt allt möjligt men det allra bästaste är när jag eller Martin dansar och sjunger för henne eller prutt på magen.
Konst av alla de slag är fantastiska samtalspartners som får höra allt möjligt, mest uhuhu,eiiih (sägs gällt) snabba inandningar följda av haihai och skratt.
Om hon inte får mat prexis den stunden hon vill ha mat så dyker "surmule" upp, det vill säga nerdragna mungipor, röd runt ögonen och en hjärtskärande gråt, det går på en sekund, så jag fibblar med tröjan mitt snabbaste och folk runt omkring tror att vi plågar henne.
Hon älskar att sitta på våra magar och snacka med oss och sina fötter, lite drag i fötterna följd av en förvånad min (oj var de där mina?)är poppis.
Skötbordet är en bra plats hon blir förväntansfull så fort hon hamnar där, där busas det och masseras och annat bra.
Nakenfis är den bästa klädseln alla kategorier, så det får hon vara en stund varje dag, då vevas det och sparkas och skrattas. Hon gillar även att ligga på mage, speciellt om hon får göra det på min eller Martins mage.
Mat intas främst från mina bröst, men nästan varje dag får hon ett mål mat utbytt mot ersättning. Detta för att det är bra att hon är van att ta flaska, för att Martin ska kunna ge om jag ska bort och de ska vara själva och för att hon har en superhungrig period någon gång varje em/kväll och får hon ersättning då så blir hon mätt och mycket belåten. Jag tycker det är perfa.
Oftast vaknar hon glad och pratig, jag brukar vakna av att hon ligger och snackar för sig själv runt fem-sexsnåret, när jag tittar på henne i spjälsängen och lyser lite för att se om hon pratar i sömnen så möts jag av ett underbart leende. Mina bröst håller på att sprängas vid det laget när de varit orörda sedan halv nio kvällen innan, så då lyfter jag över henne för matning och hon somnar oftast om, då lägger jag henne ibland bredvid mig och ibland tillbaka i sin säng, lite beroende på om Martin ligger bredvid eller inte. Sen vaknar hon några timmar senare glad som en lärka igen. Gullig är hon dessutom, vacker rent av.
När det gäller påklädning av ytterkläder blir det en kort protest, ett högt argt skri som snabbt kan avledas med något som skramlar eller en liten sång. Andra kläder är helt okej att få på, lite spännande rent av, då vi kör tittut och magpruttning när vi klär på.
Babygymmet är helt okej, hon håller i benet på en hund med en hand och slår på grejerna med andra handen och ibland med hunden. Väldigt utstuderade smällar, hon tittar stint på en grej sen får den en smäll, (ibland blir det en annan grej, men hon är nöjd ändå, huvudsaken är att det låter). Hon vill gärna kramas och gosa, då pirrar hon lite om hon ligger eller sitter (i sin sitter hehehe)och vill komma upp, sen lägger hon huvudet mot mig eller Martin och kramar med ena armen och klappar med handen.
Hon vänder sig ibland från mage till rygg,när hon gör detta får hon massa beröm och hon ser mycket förvånad ut, hon undrar nog hur det gick till och varför mamma är så till sig i trasorna.
Pussar är roliga grejer också, och frågar jag om jag får en puss och gör pussljud vid hennes mun så får jag en puss. När hon får pussar av mig eller Martin flinar hon glatt.
Tänk att allt hon gör är så stort och fantastiskt för oss i hennes närhet. Mina bröder och pappa var här idag och allt hon gjorde fick beröm och glada tillrop, -Åh titta hon log!(Gustav) -Hon är så söt, jag blir tokig!!(Ludvig om någon undrade)- Hej du, du är fin.(Kalle, när hon låg på hans mage). -Kan du vinka, du är så duktig, och stå, ojojoj (Pappa). Ja de sa massa mer saker, det här är bara urdrag ur en dialog som kretsade kring världens bästa underverk, våran underbara Eilie.
Det går inte att älska högre!