Blåögd

Lassa aka min extra papi var här idag med massa kött till Eilie. Detta eftersom hon är en liten best som måste gödas med produkter med blodinnehåll annars äter hon upp oss har hon sagt. Jag har läst att det bästa köttet för småfolk (och säkert för storfolk också) är viltkött, men eftersom att Eilie inte kan jaga själv än så får Lasse göra det åt henne. Jag ska göra lite olika goda maträtter åt henne, gryta har jag bestämt, sen vet jag inte riktigt men jag kommer nog på mer snart.

Jo på tal om Lasse så sa han ibland när jag var yngre att jag var väldigt naiv och alltid trodde gott om folk. Han lade också till att det inte enbart var negativt, det var även fint men han ville att jag skulle vara mer försiktig med vem jag litade på. Han trodde säkerligen att denna naivitet hade suddats ut med åren och att jag blivit mer hårdnackad. Men så skulle han och jag kolla på bil till mig och Martin...Bilen vi skulle kolla på visade sig vara en riktig skrothög, vilket förklarade varför de ville att vi skulle komma seeeent, efter skymning. Lasse tyckte att vi kunde dra på en gång, lönlöst att provköra en bil han INTE skulle låta mig får köpa. Men jag tyckte att ägaren var så trevlig och hade gjort sig ett sånt åbäke med att köra ut bilen ur garaget åt oss, så vi nästan var tvungna att provköra. Ja okej sa Lasse, vi gör som du vill. Jag körde bilen ut på den väg vi kom ifrån, detta efter ägaren hade haft en lång utläggning om hur fattig han och hans familj var och det var BARA därför de sålde bilen annars var det en pärla. Nja pärla tror jag inte att någon av mig eller Lasse skulle kalla den, bromsarna fungerade knappt och styrsystemet var allt annat än tillförlitligt. Ganska omgående efter ca tre minuters provkörning körde vi tillbaka bilen. Det blev inget köp, trots att jag nästan ville köpa den bara så den fattiga familjen kunde köpa lite bröd och mjölk. Lasse tyckte att de såg välgödda ut och förbjöd mig att ens tänka på köp. Bilen var en dödsfälla enligt honom.
När vi åkte därifrån så kunde han inte låta bli att tycka att jag varit en liten aning...naiv.
Jag var även naiv häromdagen, en gammal jobbarkompis ringde, hon hade läst att jag ville ha extrajobb. så hon föreslog Partylite, jag tackade nej. Då föreslog hon en fika, det lät bra, det var ju ett tag sedan vi sågs. Men det jag inte förstod alls var att hon ville komma och fika för att försöka övertala mig att sälja Partylite, hon hade även en väninna med som skulle få mig än mer sugen. Jag vill ju då verkligen inte sälja Partylite, eller dylikt, så jag höll på mig hårdare än en nunna. Men jag gick med på att ha ett party, så nu jävlar går ni med på att komma på partyt när jag ringer och talar om tid och dag.
Tack ni är bäst!!!

Extra points

Nu har jag gått ner 8,3 kg. Idag har jag använt extra veckopoints och dessutom knappt rört mig utöver de obligatoriska 30 minuterna. Jag mår dåligt över detta...börjar bli en motions-junkie som inte vill släppa in extra snask i kroppen. Jag vill må bra och vara hälsosam. Det är skönt att jag har polers som också vill träna, sen är det en välsignelse att jag gillar gymmet så att jag kan träna stenhårt själv också. Imorgon blir det body-attac med C om hon kommer ihåg det...
jag ska även fika här med en gammal arbetskompis, trevliosch, sen kommer gamla Billy och Tompa på eftermiddagen. Eilie kommer med andra ord bli beundrad hela dagen.
Idag har hon "lekt" med Siri och Amos, de skrek varandra i fejsen och slogs, men var nöjda över lag.
Puss och gonatt!

Vardagslyx

Jag har upptäckt att jag älskar att skriva punktlistor. man skulle kunna kalla det en nygammal kärlek då jag hölls med det jämt förr och ibland fortfarande när jag är överhopad med saker som skall göras. Jag gillar även att göra punktlistor där jag radar upp saker. Nu ska jag rada upp lite saker som jag tycker är vardagslyx, som man kanske inte alltid tänker på.

* En frisk unge. Nu när Eilie börjar bli piggare och gladare igen så har livet fått en nytändning, man märker hur oroad och fokuserad på hennes sjuk man har varit.
* Leka, sjunga och busa med en lillgris som är pigg och glad och busar med.
*En handtvål som luktar gott (först skrev jag "en god handtvål", men då visste jag att Eline och Larsa skulle fråga om jag åt tvålen, så jag ändrade raskt). Måååånga gånger om dagen tvättar man sina händer och då är det himla mys om tvålen luktar så där gott så man blir lite te sig.
* Att jag kan ringa mina kompisar och snacka bort deras tid en stund när jag vill(till och med när de skottar). Nu när jag är nästintill manisk med gym och promenader så är det trevligt att jag kan ringa er och prata och ha lite sällskap. Nu är det ju OS så till vissa (Sanna och Li) får man passa sig att ringa när det är skidskytte annars blir det nävmacka, har Sanna gjort klart.
* Att lära sig nya saker, tex Matte b eller nk b. Det är en bra känsla när något trillar ner och man fattar saker man trodde att man aldrig skulle förstå.
* Fönstershoppa på nätet. Låter ju heldumt men det är mycket funktionellt. Jag går in på en hemsida med kläder och annat (tex Ellos) lägger massa saker jag vill ha i kundkorgen, letar rätt på exakt vad jag vill ha, till mig, till Eilie, till hemmet o.s.v. När jag känner mig klar så stänger jag bara ner fönstret. Kostar inget och habegäret som väcks när man tar på saker uteblir ju. Det här gör jag såklart bara när vi verkligen inte behöver någonting.
* Läsa en bra tidning eller bok och dricka kopiösa mängder kaffe.
* Gå på promenad eller träna på något sätt, bara ta tid för mig själv och mitt välbefinnande.
* En ren lägenhet, utan disk eller sopor.
* Kolla på film seeent på kvällen och känna sig lite stygg för att man vet att man ska upp ganska tidigt för att amma, det finns inget alternativ.
* nu när Martin går i skolan så går han och Eilie upp på morgonen och leker och jag får sova en timme, sen äter vi frulle ihop, det är underbart.

Måste skriva till en sak:
*Tända ljus, det känns alltid lite lyx.
Vad är vardagslyx för er?

Bebis race

Detta uppfann jag och Eilie idag. Ni behöver:
*En busig bebis.
*Ett badkar.
*Babyolja.
*Något kul att kolla på och ta sig till, vi hade blinkande ankor.
Ni smörjer in den busiga bebisen i olja samt har massa olja och lite vatten på badkarsbottnen. Sätt på duschen med lagom varmt vatten och mjuk stråle, lägg det roliga (tex ankor) i ploppänden, lägg bebisen i andra änden och duscha på bebisen så den inte blir kall, bebisen tar sig snabbt till ankorna och får massa hurra-utrop och liknande som belöning, sen lägger man bebisen i startposition igen. Detta gör man om och om igen så länge man ids, olja kan behövas fyllas på ibland, bebisen kommer garanterat inte tröttna innan dig.

vampire diaries tjat

När kommer avsnitt åtta? jag blir galen!!!

Det smakar ju så mycket bättre när man får äta själv

Eilie Wonder

Mina finaste

Bus-Eilie och trött-Martin

Nedgång & motgång kan vändas till uppgång (inte trappuppgång)

Nu har jag gjort allt i min makt för att få ett eller fler jobb som inte inkräktar allt för mycket på Eilie-tid, det vill säga att jag främst vill ha nattjobb. Idag så fick jag en god nyhet, det kan vara så att de behöver lite natthjälp här i Kumla.
I och med mitt nederlag så är jag beredd att satsa stenhårt för att få ett jobb någonstans. Huvudsaken är att jag slipper använda alla föräldrapenningdagar varje månad. Om jag så bara skulle jobba en natt i månaden genererar det i lika mycket pengar efter skatt som jag får på 6 dagar från förskassan. Vi får se vad som händer. Just denna vecka har varit lite väl mycket röv, men inte enbart.
*Eilie plutte är sjuk, stackars lelle, vill bara gosa och amma hela tiden, leker bara korta stunder.
*Jag gick bara ner ett halvkilo denna vecka...prutt!! har kämpat hårt, så det kändes som att jag var värd mer. Säkert maaaaassa muskler.
*Jag fick inte jobbet jag ville ha.
*Ska skriva matte b prov imorgon och jag fattar på riktigt ingenting.
*En tjej som jag är kontaktperson åt "glömde" att vi skulle träffas idag och spela badminton. Så jag har ringt till folk och frågat om de vill spela, men det var ju lite i sista minuten. Jag får gå på en promenad istället (tror jag ringer dig då Li om du har tid).
*Mamma har vinterkräksjukan den stackaren.
Men veckan har varit bra också.
* Var på vattengympa i tisdagskväll och det var härligt.
* Vi får gå om babysim kursen gratis eftersom vi har missat så mycket.
* Jag har börjat ta tag i arbetssituationen och det löser sig på något vänster.
Såklart kan jag räkna upp mer grejer men då blir det så satans amerikanskt "I love my family and friends" ja ni vet sån skit.
Nu kaffe! puss och hej.

Nix jobb

Han ringde nyss från Alléskolan, tjänsten gick till en bibliotekarie, undrar varför hon ville ha fem timmar i veckan enbart? men hur som helst så fick jag erbjudande om att jobba som skrivvakt på Alléskolan och det lät ju bra det också, och då kunde det bli tal om fler timmar åt gången och lite högre lön. Men kanske färre tillfällen...jagvet inte. Dom skulle ringa in mig ibland. Och sen så har Sanna fixat så att jag kanske ska jobba natt i Hallsbergs hemtjänst, det funkar ju det med. Mycket bättre betalt också. Låter lite pengafixerad, det är nog besvikelsen som talar. Jag var nästan säker på att jag skulle få det nämligen. Men jag förstår ju varför de tar in en som har utbildning, det vore ju knas om de inte hade gjort det. Men han sa att det vore jättebra om jag ville ta jobbet som skrivvakt, då de gärna ville ha mig där. Så det var ju bra, men ändå, det är ju inte alls ett lika säkert jobb. jag ringde nyss till henne som jag skulle ringa och säga om jag ville ha det jobbet eller inte och på henne lät det som att det inte är ett jobb som innefattar särskilt många timmar, jag hoppar in när lärarna inte kan vakta själva samt när det är nationella prov. låter ju inte som att det blir många timmar...bajskorv också.

Corega tabs

Hur många känner du som är under sjuttio och har tandproteser? jag säger inte att de inte existerar, men de är få. Kanske finns de i större utsträckning på andra platser i värlen(typ Skottland), men i Sverige så är de i klar minoritet. Men i Corega tabs reklamen, där är det ett ungt par som lyckligt står och tittar på hur härligt enkelt och effektivt Corega rengör en lösgom. Känns galet orealistiskt att de sjulle vara innehavare av dylikt. Men vad vet jag. Corega har misslyckats med även en annan reklam (detta då enligt mig),det är deras reklam för proteslim. Kvinnan som talar om hur fantastiskt det är att kunna äta fikon igen utan att det fastnar fikonkärnor mellan gom och lösgom kanske skulle ha plockat bort de befintliga fikonkärnorna, detta då hon knappt kan prata. Det blir lite:- Ehh vad sa du? slikonmärnor? vad är det?
Jättedålig reklam, jag skulle då rakt inte använda dessa produkter om jag hade ett sådant behov.

Dan EFTER dan

Grattis till er alla på alla hjärtans dag, lite sent, hoppas ni hade det bra på the löve day
Jag hann inte skriva igår, vi hade så mycket hjärtesaker för oss. Bland annat så var vi inne i storstaden och käkade på Jensens, det var mycket gott och trevligt. Vi hade glömt att köpa banan, så vi fick en av dom. Himla juste tycker jag. Det var inga problem att göra en tre rätters viktväktar anpassad. Jag gick till gymmet efter dessutom, och jag använde inte över min pott så det var ju lugnt. Det har blivit så att jag blir lite rastlös i kroppen om jag inte får promenera länge eller träna på gymmet eller hemma eller någon annan kroppsaktivitet...varje dag.
Jag tror att Eilie håller på att få gaddar, hon hostar, pirar och har feber. Hon och jag har varit vakna hela natten, med undantag för sovpauser på ca fem minuter i stöten. Martin och Eilie gick upp vid åttasnåret i morse, då var hon jättepigg. Det var inte jag...dom ringde från Alléskolan, där jag sökt jobb och när Martin kom in med telefonen i sovrummet och sa det så tänkte jag "nej där vill inte jag gå" och sa till Martin att jag inte ville ta samtalet. som tur var så ringde hon nyss igen och jag ska dit på intervju imorgon 08:00. Eilie klänger just nu i mitt knä och vill bara gosa och pussas och gnyr lite sorgligt ibland, men hon har ingen feber just nu för hon har fått alvedon.

Föräldraoro...

Det är svårt, härligt, pressande, skrämmande och alldeles underbart att vara förälder. jag känner ibland en skenande skräck i min buk, skräcken innefattar tanken "hämmar jag henne?" det är en av mina största orosmoln. Om hon jollrar mindre en dag så tänker jag "Åh herregud, jag har inte bemött hennes joller med tillräckligt mycket uppskattning, jag bjuder inte in till samtal, jag pratar för lite med henne" ja ni fattar grejen. Om hon ligger och frustrerat kör ner huvudet i marken och försöker ta sig fram men inte lyckas (åker snarare bakåt) så tänker jag hela tiden på nästa steg, på vad jag kan och ska och bör göra för att hjälpa henne i utvecklingen.
Det känns ju också som att hon är som en ny liten tjej varje dag, något nytt upptäcks, något förändras. Jag hinner inte med, hur kan det kännas så när jag är med henne största delen av dygnet? Självklart är det helt fantastiskt att se hur hon utvecklas. All denna oro för att göra fel, den måste jag kasta överbord, tror jag! och bara göra så som alla säger - Njuta av att ha ett så underbart barn, och ta saker som de kommer.
Eilie är glad nästan jämt och ler gomfyllt ofta och mycket, det är det bästa jag vet. Nu idag har hon lett mot massa gubbar på Maxi men när en jobbarkompis kom och vi gick och pratade så kollade Eilie på henne och blev lite surmule, men utan ljud. Hon är som Tilda, hon är vänligt mot dem som kanske inte alla andra är så vänliga mot.
Jag kom hem fr¨ån gymmet för en halvtimme sen, nu ska jag duscha, sen dricka te och kolla på Pretty in pink, om inte texten till Lost har kommit vill säga för då blir det Lost.
Men först av allt så ska jag kolla efter en aktivitetstavla till Eilie, vill ju inte hämma henne...

Jobbsök

Varför känns det så pubertalt att söka sommarjobb när man är 25? Jag håller just nu på med detta fenomen och hjälper även kontaktisarna att skriva cv och att fundera på vad de vill jobba med. Jag söker även extrajobb, några timmar i veckan. Jag hittade ett vikariat på hela fem timmar i veckan som biblioteksassistent. jag var där igår och lämnade in ansökningar personligen. jag har aldrig haft problem att få de jobb jag har sökt så jag har aldrig sökt många, utan har fått de jobb jag sökt (utom som garderobiär på Klaras då...). Men nu har jag nog knappt en sportslig chans, litteraturvetare eller inte, det var tydligen massa sökande, men jag var definitivt intressant. Så jag hoppas! vore jättekul! Sen ringde jag vikariepoolen inom skola och sa att jag var redo att jobba lite igen ibland, och där har de så bra så man fyller i på nätet när man kan jobba. Toppen! Hon började nästan gråta av glädje över att jag var tillgänglig igen, inte för att de älskar mig så mycket utan för att de behöver mer folk, typ vem som helst hade varit välkommen lät det som. Nu ska jag och lillegrisen vila förmiddag, sen kommer Livh och i eftermiddag kommer mami. jag ska göra semlor efter ett vv recept. Jag hade för övrigt gått ner 1,8 kg sist så nu har jag tappat 6,4 kg sen start= fyra veckor sen. Jätteskönt, jag kommer att bli så vacker, och kanske få en identitetskris.

Varning gnäll!!

Nu tänker jag gnälla lite här. Det kanske folk tycker att jag gör ofta men det tycker inte jag, så nu ska jag bannemejjen göra det, för det är skönt. Och det är här jag ventilerar mina tankar så det så.
Jag är en sådan som finns i folks periferi, jag finns liksom där med lite utanför inte oviktig men inte heller viktig (jag vet att det inte är så för dig mamma). Människor glömmer ofta bort att meddela mig om saker. Tex: jag bjuder några på middag, de tackar ja men dyker inte upp, hör heller inte av sig. Några ringer och säger att de kommer på fika, jag bakar, de ringer på kvällen och säger att de glömde, jag är en paj mättare men bra mycket tid fattigare. Möten med folk där de inte dykt upp eller informerat. Gånger jag ska vara barnvakt hemma hos mig men varken förälder eller barn dyker upp eller hör av sig. Jag är en sån som folk ringer till dagen efter eller senare på kvällen, eller en vecka senare eller inte alls.
Senast idag blev det två såna här händelser, en glömde att ringa och meddela om hur det blir imorgon, det skulle eventuellt hända en spännande grej enligt mig. den andra personen var det inte så blodigt med, men hon skulle komma hit med blommor idag (är färska idag)men kom inte. Folk tror nog inte att det är såhär eftersom jag tar så mycket plats (på alla sätt och vis)men så är det.
Nu menar jag absolut inte att jag på något sätt är någon som Patrick Swayze måste komma och dra upp och säga -Nobody puts Jennie in the corner!Det är bara det att jag tycker att jag blivit lite väl bortglömd av lite för många för att jag ska känna mig nöjd och tillfreds. Jag kan tänka mig replikeringen -Åh ska hon säga,alltid sen och virrig. Jo det är sant, men det är inte ofta jag glömmer helt (har hänt en gång på senaste tiden) och jag hör alltid av mig när jag blir sen, just för att jag inte vill att någon ska känna sig bortglömd. Måste även lägga till att de flesta som läser denna blogg inte hör till glömmarna, inte de som jag VET läser.
Så färdiggnällt!

Till Eilie

När jag skriver detta så är du fem månader och åtta dagar. Jag vill tala om att du är det bästa som någonsin har hänt. Förhoppningsvis vet du redan att jag och din pappa tycker det när du är läskunnig. Men jag tror inte att det går att säga för ofta. Vi älskar dig över allt annat. Varje gång du ler så smälter mitt hjärta. När du skrik-skrattar till plötsligt som du hålls med just nu, blir jag varm innombords. Du tycker säkert att vi är jobbiga som pussar och kramar dig hela tiden, trots att du oftast villigt pussar tillbaka med öppen mun(!). Ibland så kan du dock protestera. Du har en enorm vilja och det är underbart. Vi följer just nu nästan minsta vink från din sida. Allt du önskar vill vi ge, vad det nu kan gälla.
Din pappa grät av glädje när han såg dig första gången och du äntligen skrek till. Med samma min av stolthet och lycka ser han på dig nu. På samma sätt som din mage pyser över kanten på din blöja som en jäst och go liten muffins, så pyser din pappa och jag av glädje och stolthet för allt du gör. Du vinkar ibland lite förstrött och det har hänt att du har sagt det som du ibland säger som låter som hej-hej, detta fantastiska gjorde du på biblioteket mot en dam som blev förtjust. alla runt om fick höra om det otroliga och de nickade artigt och tittade vänligt på dig och talade om hur söt du var. Det sket du blankt i då du inte har något större intresse för främlingar, om de inte är barn förstås. Du jollrar och skriker om vartannat och jag försöker finna ord med betydelse i det du säger, då jag givetvis är säker på att du är otroligt begåvad och redan nu håller tal som kan förändra världen.
Du är söt som sockervadd och vart vi än är så påpekar folk hur söt du är och hur mycket hår du har. Du kommer att kunna linda vem du vill kring dina små tjocka lillfingrar.
Din personlighet börjar allt mer framträda och du är en godmodig liten person som kan ha ett jäkla humör ibland till exempel om du inte får hålla i en soppslev medan du blir matad...
Ibland så har du ett ansiktsuttryck som är lite skeptiskt och ett annat som är lite oberört. Det krävs lite för att du ska bjuda folk på ett leende, men när det kommer är det värt all väntan. Människor blir lyckliga långt in i själen av ditt leende. När jag dansar för dig så blir du galet glad, det är faktiskt det som gör dig gladast, så när det skall tas kort ibland så får jag förnedra mig för att det ska bli ett skratt, men det är det värt. det är härligt att jag kan göra dig så glad. En annan sak som du fnissar och gigglar åt är när du sitter på din pappas mage och han busar upp dig, då kan du bli helt tokig.
Varje stund med dig är underbar! Tack för att du är den du är och gör oss så lyckliga, minns alltid det.

Rackarungar

Här ligger de och småslåss, och brottas, men när kameran kom fram då var det idel nöja miner.
Dom är allt bra sluga de knasarna. Redan också, var kommer detta sluta? blir de som sina mammor? Hemska tanke! Ännu värre är om de påverkas för mycket av Amos morsa...

Lystring tjejligan!!!

Nu när bebisarna kan umgås ett par timmar med sina pappor utan katastrof eller ledsamhet så tycker jag att det är dags att vi träffas över en frukost inom mycket kort.